I samband med den gröna omställningen – och skenande elpriser – är energieffektiviseringen inom industrin en alltmer brännande fråga. Luleå tekniska universitet har de senaste åren initierat flera projekt där man tittat närmare på innovativa lösningar för både effektivisering och återvinning av el. – Potentialen är enorm och vi hoppas nu att fler vill medverka i arbetet med det här, säger Pär-Erik Martinsson på centrumbildningen Process IT Innovations.
En industri som efterliknar naturen där inga resurser går till spillo, är det möjligt? Ja, i alla fall enligt Andreas Johansson, docent i reglerteknik på Luleå tekniska universitet. De senaste åren har han tillsammans med forskarkollegor tittat närmare på hur man kan skapa cirkuläritet genom återvinning av resursströmmar. Andreas menar att möjligheterna till en hållbar industri finns där – utmaningen ligger i att hitta affärspotentialen, något som kräver noggranna undersökningar och gediget forskningsarbete.
– I de projekt vi jobbat med ser vi stor potential vad gäller både effektivisering och återvinning av energi inom industrin. Det gläder mig att allt fler blir intresserade av frågan och min förhoppning är att vi kommer göra stora framsteg under det närmsta decenniet, säger han.
Spillvärme från datacenter värmer växthus
Som exempel lyfter Andreas Johansson bland annat fram projektet DC-odling, ett Vinnova-finansierat samarbetsprojekt mellan Luleå tekniska universitet, The FoodPrint Lab Architects (FPL) och ICE datacenter (RISE). Här har man tittat på möjligheten att använda spillvärme från datacenter för att värma upp växthus.
– I projektet har vi undersökt de tekniska och socioekonomiska synergierna mellan växthus och datacenter som kan bidra till att göra jordbruket både konkurrenskraftigt och hållbart i Norden. Det är ett fint exempel på framtida möjligheter, förklarar han.
Ny teknik viktig pusselbit
Även Wolfgang Birk, professor i reglerteknik vid Luleå tekniska universitet, är positiv och säger att den senaste tekniken inom fullt automatiserade system och artificiell intelligens underlättar arbetet med ett kartlägga och effektivisera dagens energisystem.
– Ett exempel är det fleråriga EU projektet OPTi som genomfördes tillsammans med flera aktörer från Sverige, Tyskland, Grekland, Indien och Spanien med fokus på optimering av fjärrvärme och fjärrkyla. Här skapades en så kallad digital tvilling för hela Luleås fjärrvärmesystem som idag driftas av Luleå Energi, säger han och tillägger:
– Den digitala tvillingen möjliggör en så kallad prediktiv drift som optimerar nyttjande av energi. Utan att behöva göra några ändringar i anläggningen så optimeras den dagliga driften utifrån framtida faktorer så som väder, energibehov och priser. Det kan leda till besparingar på 2% för hela nätet och mellan 5-10% på ett hushåll. Viktig att notera är att fjärrvärmenät i Sverige är väldigt effektiva till att börja med. I den bästa av världar kommer vi en dag kunna ha självständiga anläggningar som optimerar sig själva. Människan försvinner inte, utan arbetar i symbios med AI:n.
Grön omställning öppnar för nytänkande
Omställningen till en hållbar industri ger branschen ett tillfälle att tänka nytt och på så sätt utveckla hela samhället. Det menar Pär-Erik Martinsson, verksamhetschef på centrumbildningen Process IT Innovations vid Luleå tekniska universitet som har följt flera av projekten de senaste åren.
– Vi har siffror som visar att hållbarhetspotentialen från den nya digitala tekniken är enorm, i storleksordningen tiotals procentenheter även för mogna branscher. Det innebär i praktiken att regeringens hållbarhetsmål för industrisektorn mer eller mindre skulle kunna uppfyllas enbart genom att fokusera på digital teknik. Vi hoppas nu att fler vill medverka i arbetet, så att vi kan fortsätta utvecklingen mot en hållbar värld, avslutar han.