Eric Chiquito, forskare vid Luleå tekniska universitet.

Ny datamodell kan hjälpa stålföretag minska kostnader och jobba smartare

En ny datamodell som utvecklas inom PRISMA-projektet kan hjälpa stålföretag att spara tid, minska kostnader och jobba smartare i olika rapporterings- och analysprocesser. Genom att skapa en gemensam struktur för industri- och miljödata kan UEDM göra det enklare att hantera, återanvända och tolka information genom hela stålvärdekedjan.

Runt om i Europa står stålföretag inför ökande krav på miljö- och hållbarhetsrapportering. Samtidigt är den data som behövs för rapportering ofta spridd över olika system, lagrad i olika format och svår att sammanställa.

Detta innebär att företag riskerar att lägga tid och resurser på att samla in, översätta och omstrukturera liknande information om och om igen. 

Inom PRISMA-projektet utvecklar forskare nu ett gemensamt ramverk för att göra industri- och miljödata enklare att strukturera, standardisera och återanvända genom hela stålvärdekedjan.

En central del av detta arbete är UEDM (Unified Environmental Data Model) – en strukturerad datamodell som utvecklas med bidrag från Luleå tekniska universitet.

– UEDM handlar inte om att ersätta befintliga system, utan är utformad för att fungera tillsammans med dem. Genom att standardisera hur data beskrivs och kopplas samman hjälper PRISMA-lösningen företag att få bättre nytta av den data de redan har, säger Eric Chiquito, forskare vid Luleå tekniska universitet.

Samma data kan återanvändas

PRISMA erbjuder ett enhetligt sätt att beskriva och koppla samman data mellan system och organisationer. Den nya datamodellen är utformad för att skapa en gemensam struktur för hur data representeras och länkas. 

Behovet av en sådan modell ökar i takt med att företag behöver förhålla sig till flera olika ramverk för hållbarhetsrapportering, såsom Digitala Produktpass (DPP) och Livscykelanalys (LCA). Dessa kräver ofta samma underliggande data, men strukturerad på olika detaljnivåer och enligt olika specifikationer.

– Med en gemensam datastruktur kan samma data återanvändas för rapportering, analys och processförbättring. Det gör rapporteringen enklare och informationen mer konsekvent vilket leder till mer välgrundade beslut, säger Eric Chiquito. 

“Handlar om att stärka konkurrenskraften”

PRISMA:s huvudsakliga fokus ligger inte på att samla in ny data, utan snarare på att förstå hur befintlig data är organiserad. Detta omfattar kartläggning av strukturen i nuvarande datatillgångar samt identifiering av grundläggande information om produkter och processer, såsom identifierare, enheter, tidsstämplar och förhållanden mellan datapunkter.

I ett bredare perspektiv syftar PRISMA till att stödja den europeiska stålindustrin i att uppfylla sina växande rapporteringskrav, samtidigt som projektet skapar ytterligare värde. Genom att möjliggöra bättre återanvändning av data kan projektet bidra till bättre beslutsfattande, processoptimering och mer hållbarhetsdriven innovation.

– För den europeiska stålindustrin handlar detta om mer än att uppfylla regelkrav. Det handlar om att stärka konkurrenskraften, möjliggöra interoperabilitet och stödja omställningen till en mer hållbar och cirkulär produktion, säger Eric Chiquito.

Fakta: PRISMA-projektet

PRISMA-projektet samlar partners från hela Europa: fyra av de största stålföretagen – ABS, Celsa, Ori Martin och Tata Steel – tillsammans med anläggningsbyggare och systemleverantörer som Danieli Automation, Primetals, SMS och Tenova. Projektet inkluderar även ESTEP, en viktig plattform som främjar samarbete mellan olika aktörer i branschen.

PRISMA omfattar 13 partners och har en budget på 10,3 miljoner Euro. Finansieringen består till 50 procent av bidrag från projektets konsortiepartners och till 50 procent av stöd från RFCS Big Ticket Call. Projektet koordineras av Luleå tekniska universitet, som leder den tekniska utvecklingen och forskningen bakom den nya datamodellen.

PRISMA har erhållit finansiering från Europeiska unionen genom Research Fund for Coal and Steel (RFCS), som administreras av European Research Executive Agency (REA), inom ramen för bidragsavtal nr 101193563.